Slupens historia
Hushållen på Holmön samordnade förr sina stads- och kyrkresor, och det var byns handelsmän som ägde lämpliga fraktbåtar. Deras större farkoster kallades haxar, deras mindre slupar. Än idag lever minnet av laxhandlarna och deras slupar på ön.
20 och fler karlar
I en uppteckning från 1926 finns följande beskrivning av slupen:
Slupen var byggd som en stor skötbåt, med vissa detaljolikheter, till exempel en liten akterspegel. Lastade 40 strömmingstunnor, 50–60 säckar mjöl och annat, samt 20 och fler karlar. Fanns 2 eller flera i byn – på sistone 2 st. Med dessa gjordes uppköp för hela byn kring marknadshelger. Båtarna hyrdes av byns olika gårdar och det blev 3–4 resor, eller t.o.m. 5 innan allt var klart. Slupen riggades med gaffelsegel, i gamla dagar däremot ett stort råsegel – liksom på alla båtar.
Från Byviken till Stora Fjäderägg
Den rekonstruerade Holmöslupen, som också har motor och annan säkerhetsutrustning, används framför allt för leden mellan Byvikens och Norrfjärdens färjelägen och fyrplatsen Stora Fjäderägg, där det finns ett STF vandrarhem. Båtbygget utfördes perioden 2000–2001, och leddes av båtbyggaren Thomas Distler, Umeå (Kassjö). Båten ägs av Holmöns båtmuseum men förvaltas av föreningen Vind i seglen på Holmön.
Slupen har ankrat upp vid Lill-Halögern i södra Holmöskärgården.
I förgrunden en fiskebastu.
"Lastade 40 strömmingstunnor, 50–60 säckar
mjöl och annat, samt 20 och fler karlar."
Slupen
