|
Expeditioner i drivisen
Områdets viktigaste jaktbyte har i tusentals år varit sälen. Utställningarna i båken visar av de redskap och metoder som utvcklats under historien; sälnätet för höstfångsten, jakten med gevär under vårvinterns storslagna expedition "fälan" ute i drivisen.
Vattentäta skor
Sälspäcket var ännu under 1800- talet en viktig handelsvara och jakten på gråsäl och vikare spelade därför en betydelsefull roll i öbornas näringsliv. Skinnet användes till skor, väskor och andra överdrag som måste vara vattentäta.
Sälfiske
En av de äldsta metoderna att fånga säl var med hjälp av kraftiga nät. Därför talar man ännu om "sälfiske" även när det gäller andra jaktmetoder. Både gråsälen och vikarsälen söker sig till drivisarna för att föda sina kutar, para sig och ömsa hår. På vårvintern åkte därför olika jaktlag iväg med speciella båtar, "fälbåtar" för att jaga på vårisen.
Mandomsprov
Den till sin form och konstruktion märkliga fälbåten var både transportmedel och bostad i jaktlagets basläger. Jaktlaget bestod vanligen av fem medlemmar. Att följa med i "fälan" var ett mandomsprov som krävde mångsidiga färdigheter, inte minst kunskap om isar och väderlek.
Isarna krävde ingående kunskap och förmåga att bedöma bärighet.
Holmöborna utvecklade med tiden stor skicklighet att utnyttja dessa
för färder och jakt.
Dagliga jaktturer
Den årliga långfärdsjakten var unik för området kring Bottenviken och bedrevs utifrån stora färdbåtar som högkvarter. Med kikare, skredstång (en lång skida) och kälke, eller en iseka, begav sig jägarna ut på dagliga jaktturer, ofta i var sina riktningar för att inte skrämma ner sälen för varandra. En i laget, "båtkarlen", stannade av säkerhet kvar vid lägret.
Redan i slutet av 1930-talet dokumenterades jaktformen av fotograf
Bertil Ekholtz, Umeå. Fotografierna finns att köpa som vykort på
båtmuseet.
Väckare
Sälspjutet, "väckaret", var ett universalredskap och en livförsäkring på isen. Förutom jaktspjut användes den som ispik, stöd för tubkikaren, skidstav vid färden på skredstången, dragkrok för bytet m.m.
Lodbössa
De vita kamouflagedräkterna, "vånkläderna", var särskilt viktiga medan man ännu sköt med de gamla lodbössorna, vars skottvidd med nödvändig träffsäkerhet var cirka 50 meter. En förbättring kom med masurgeväret 1896 och senare kikarsiktet. Det blev då möjligt att skjuta från betydligt längre avstånd.
Skyddsjakt idag
Sälen betraktades av kustborna som en svår konkurrent om fisken och skottpengar betalades ut så sent som på 1960- talet. År 1976 blev sälen fridlyst eftersom sälbeståndet allvarligt decimerats, framförallt på grund av miljögifter. Fridlysningen och omfattande miljöåtgärder har medfört att sälstammen återhämtat sig. Samtidigt ökar sälskadorna i fisket. Skyddsjakt tillåts idag längs både svenska och finska kusten.
I den 17 m höga båken ryms fullriggade fälbåtar.
|
